fredag 8 maj 2009

Snabb som vinden.....

....var jag definitivt inte, men vi kom i mål. Igår var det dags för Vårruset i Vänersborg.
Fast det började lite sisådär. Vädret var INTE lovande. Regn, mera regn och väldigt mycket vind.

Eftersom vi är 7 st och picknick-kassen är för 6 st så skulle vi bidraga med olika saker. Jag skulle fixa något sött. Eftersom familjen är tokig i Chocolate Chip Cookies (har ett suveränt recept sedan min tid i Texas) och även maken ville ha med sig lite till helgens träning med bandet, så bestämde jag mig för att som vanligt göra en dubbel sats.... de går åt fort om man inte fryser dem....

När det bara var dags att hälla i den hackade chokladen (sista innan de ska in i ugnen) rasslade det till i elvispen/bunken och ut flög små bitar genomskinlig plast på bänken...?!? Hittade 3 st och jag har absolut ingen aning om varifrån de kom???? Det finns ingen genomskinlig plast på vispen!
Suck, var bara att slänga hela alltet. Glas i kyckling först och nu plast i kakor..... låter inte bra....

Sedan susade den äldsta dottern in (hade hälsat på farmor och farfar) och berättade att hon fått en återbudstid för tatuering - om 3 timmar!! (är inte så förtjust i tanken på att hon ska tatuera sig, men hon är 20 så "what can I do"....) Eftersom även hon skulle med och springa och tatueringsfirman ligger 7 mil åt andra hållet så kändes det liiiite tight med tiden. Men hon lyckades få en tidigare tid och susade strax iväg i sin lilla gocart till bil (en gul Opel Tigra som får min lilla Golf att framstå som stor).

Jodå, hon blev tatuerad. Får väll se hur den ser ut när den väl är läkt och all överskottsfärg försvunnit...


Men jodå, hela gänget hann fram.
Regnet hade äntligen slutat och solen till och med börjat lysa. Men jäklar vad det blåste!

Hehe jag och kompisen lyckades t o m missa början på uppvärmningen (vi var ju lite sena) och fick diskret glida in i första startfältet via "fel håll" eftersom vi aldrig hade hunnit den rätta vägen.
Första startfältet är till för dem som springer snabbt. Det gör inte vi. Men vi fick tappert bita ihop den första kilometern innan vi kunde ta trängseln till ursäkt och lite diskret gå en stund =D

Både efter och före loppet finns ju en massa stationer med tävlingar. En tävlingsmänniska som jag är så var jag ju tvungen att testa twiststationen.
Jag hade precis innan kommenterat för kompisen att jag helt missat Peter Siepen detta året även om han hörs i högtalarna över hela området.
Medan jag stod och flaxade på twistbandet började kompisen skratta. Mr Siepen stod bakom mig och precis börjat kommentera twiststationen....

2 kommentarer:

  1. Vad skönt att ni tog er igenom till mål iaf! Jag har fortfarande varken gått (och allraminst sprungit!) vårruset än... Siktar eventuellt på det till nästa år!

    Otur med kakorna, men jag hoppas att ni ändå fick en massa mumsigt i picknicken!

    Snygg tatoo dotern din skaffat!

    Ha de gott!
    kram / Angelica

    SvaraRadera
  2. haha
    Glas i kyckling först och nu plast i kakor..... låter inte bra....
    nej vetduvad.
    allså vårruset...nu blev jag ju trött av bara tanken *fniss*
    fin tauering, själv kör jag med rosor ;)

    SvaraRadera