Äntligen dags för scrapkryssningen. Som jag har väntat!! Och naturligtvis väntar även världens förkylning på att bryta ut, men med en flaska KanJang i väskan så ska jag väll överleva helgen (även om sängen känns såååå lockande).
Efter sju sorger och åtta bedrövelser kom jag till sist på båten. Innan dess hade jag bla fastnat i rusningstrafiken i Göteborg. Tänk att när jag jobbade i Göteborg tyckte jag alltid att trafiken UT var bra mycket värre än trafiken IN. Så är det inte. Den är lika trevlig åt båda hållen. Så med andan i halsen närmade jag mig terminalen och hittade ingen parkering. Panik är ett bra och beskrivande ord. Efter att ha antastat diverse okunniga personer hittade jag en som visade en alternativ plats. Men naturligtvis tog inte automaten visa kort - bara bensinkort eller 60 kr. Tillbaka till att länsa bilen. Tur att maken alltid fyller den med enkronor.


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar